Ett vaccin mot bältros är godkänt och används i Sverige, och kan tas på vårdcentral eller annat vaccinationsställe. Effekten är som starkast i början och avtar sedan långsamt.
(Ett nytt fönster öppnas)
Vad finns det för vaccin mot bältros?
Det vaccin som används idag är ett levande försvagat vaccin som heter Zostavax. Det minskar risken att drabbas av bältros med ungefär hälften och har en ännu större effekt på de nervsmärtor (postherpetisk nerualgi) som ibland kan sitta kvar i flera månader eller år. Det används och är godkänt för personer som är äldre än 50 år.
Smärtlindrande läkemedel för bältros
Vilka bör vaccineras?
Socialstyrelsen har inget direkt stöd för bästa tillfälle att vaccineras rent åldersmässigt. Däremot är vaccinet till för, och används framförallt för personer som tidigare haft vattkoppor och är över 65 års ålder. Denna bedömning är den samma i flera andra länder. I USA ligger åldern på över 60 år, Frankrike över 65 och i Storbritannien över 70 år. Anledningen till att de äldre åldersgrupperna bör vaccineras är att det generella immunförsvaret försvagas efter 50 års åldern. Förutom ålder finns även andra riskgrupper där vaccin kan behöva sättas in.
Andra anledningar som ökar behovet av vaccin är om någon av ens föräldrar haft bältros (ärftlighet), om man har en autoimmun sjukdom så som diabetes eller inflammatorisk tarmsjukdom, eller en annan anledning till ett sämre grundimmunförsvar.
Varför ska man vaccinera sig mot bältros?
Den främsta anledningen till varför man bör vaccinera sig mot bältros är att riskerna, och eventuell kostnad är väldigt låg i jämförelse med skyddet. Dessutom är det inte endast risken att drabbas som minskas, utan även symtomen som blir mildare, och då framförallt de obehagliga och eventuellt långvariga nervsmärtorna som minskas med två tredjedelar.
Ibland kan det finnas en speciell anledning till varför man vill vaccinera sig. Det kan till exempel vara om man ska genomgå en behandling där immunförsvaret kommer att sänkas ytterligare, och därmed risken för att drabbas av bältros ökar. Men generellt brukar man vaccinera sig endast på grund av stigande ålder, när man börjar närma sig, eller har passerat 65 årsåldern.
Hur går vaccinationen till?
Att vaccinera sig mot bältros är enkelt. Allt som krävs är att man hör av sig till antingen vårdcentral eller vaccinationscentral och bokar tid. Väljer man att vaccinera sig hos vårdcentralen, kan det hända att vaccinet inte finns, och man behöver då få ut vaccinet på recept. Då skickas det för upphämtning och man kan senare vaccinera sig som vanligt på vårdcentralen.
När man fått tid på sitt vaccinationsställe, åker man dit på bestämd tid, får en spruta med det försvagade och aktiva ämnet, och sen är man klar.
Hur länge sitter effekten i?
Hur länge effekten sitter i är inte helt dokumenterat, men man har sett att skyddet varar till ungefär 10 år efter vaccinationstillfället. Det starkaste skyddet har man de tre första åren, och sedan minskar skyddet hela tiden tills det har en väldigt svag effekt efter tio år. Huruvida man bör vaccinera sig ytterligare efter tio år är oklart, men pågående studier försöker se om detta skulle hjälpa.
Bakomliggande studier
Studie 1 (Shingles Prevention Study, SPS)
I denna studie medverkade ungefär 38500 vuxna i USA i åldersgrupperna 60-69 och 70 och äldre. Hälften av gruppen fick Zostavax och hälften fick placebo. Samtliga deltagare hade tidigare haft vattkoppor, och följdes i genomsnitt i 3.1 år. I gruppen utan bältrosvaccin drabbades 642 personer av bältros, jämfört med den grupp som fick vaccin där endast 315 drabbades.
Studie 2 (Zostavax Efficacy and Safety Study, ZEST)
I denna studie deltog runt 22500 vuxna i åldern 50-59 år där hälften fick Zostavax och hälften fick placebo. Försökspersonerna följdes genomsnittligen i 1.3 år. Under denna korta tid fick 99 personer i placebogruppen bältros medans endast 30 personer fick bältros i vaccinationsgruppen.
I båda studierna minskade också styrkan på sjukdomen, och då framförallt de långvariga nervsmärtorna hos äldre personer.
Biverkningar av bältrosvaccinet
Alla läkemedel har biverkningar, men däremot behöver man inte som ensam individ drabbas. Generellt sett har bältrosvaccinet väldigt få biverkningar.
I undersökningar fick minst 1 av 10 som vaccinerade sig mot bältros (med Zostavax) vid vaccinationstillfället, lätt rodnad, smärta, svullnad eller klåda vid injektionsstället.
Minst 1 av 100 men färre än 1 av 10 personer rapporterade smärta i armen eller ben, huvudvärk, värmekänsla, blåmärken eller en hård knöl vid injektionsstället.
Ytterligare biverkningar är illamående, muskelvärk, ledvärk, svullna körtlar, bältrosutslag, andra utslag och nässelutslag vid injektionsstället och allergiska reaktioner. Enligt vårdguiden ska du alltid kontakta läkare omedelbart om du får en allergisk reaktion, då de kan ge svårigheter med att svälja och andas.
Vilka bör inte vaccinera sig?
Just eftersom Zostavax är ett levande men försvagat vaccin ska det enligt socialstyrelsen inte användas av personer som är allergiska mot något av de innehållande ämnnena eller har immunbristtillstånd så som:
- immunbrist på grund av aids eller hiv
- Cellulär immunbrist
- Akut och kronisk leukemi
- Lymfom
- Andra sjukdomar som påverkar benmärgen eller lymfsystemet
- Har aktiv och obehandlad tuberkulos
- Är gravida (dessutom bör graviditet undvikas i en månad efter vaccination)
- Har överkänslighet mot substanserna i vaccinet inklusive neomycin (restspårmängd) och gelatin (hjälpämne)
- Behandlas med kortikosteroider i hög dos, eller immunsuppressiv terapi.
Vanliga frågor och svar om bältrosvaccinet:
Kan man ge ytterligare doser av vaccinet för att öka effekten?
Nej, ytterligare vaccinationer minskar inte risken av att drabbas, eller ger mindre symtom, i alla fall inte på kort tid. Det kan ge en större effekt efter en längre tid men detta är inte helt kartlagt ännu enligt socialstyrelsen.
Vad heter bältrosvaccinet?
Vaccinet mot bältros går under namnet Zostavax och är godkänt av läkemedelsverket. Vaccinet har testats i USA under en lång tid och godkändes under 2006 inom EU och Sverige. Zostavax började användas och säljas i Sverige år 2013.
Hur går jag till väga för att vaccinera mig mot bältros?
För att vaccinera sig mot bältros behöver man boka tid hos antingen vårdcentralen eller en vaccinationscentral. Hos vissa vårdcentraler finns inte vaccinet och då kan man behöva få ett recept, hämta ut medicinen och sedan få vaccinet på vårdcentralen.
Är det farligt att vaccinera sig mot bältros?
Det är aldrig helt ofarligt med någon sorts läkemedel. Risken med bältrosvaccin är däremot väldigt låg jämfört med andra vaccinationer och läkemedel. Personer som är extra känsliga mot vaccinet, eller är allergisk mot något av de innehållande ämnena ska inte vaccineras.
Kan en vaccination smitta eller sätta igång bältrosviruset?
I extremt sällsynta fall, kan en vaccination utlösa ett bältrosutbrott om man någon gång tidigare haft vattkoppor. Detta är väldigt ovanligt och ingenting man bör oroa sig för.
Hur effektivt är vaccinet?
Risken att drabbas av bältros minskar med ungefär hälften de första åren efter en vaccination. Postherpetisk neuralgi (extrem nervsmärta) minskas med två tredjedelar under en tid av tre år. Om man behöver vaccinera sig ytterligare efter ett antal år är inte bestämt ännu, och nya rekommendationer kommer inom några år, enligt Vårdguiden och Rikard Viberg, specialist inom allmänmedicin.
Kan jag passa på att vaccinera mig mot bältros samtidigt som jag vaccinerar mig mot influensa?
Ja, det går bra. Hör med ditt vaccinationsställe om vilka vaccin man kan ta samtidigt. Vaccinerar man sig mot flera sjukdomar samtidigt brukar dessa tas i separata sprutor. Vaccinerar man sig mot både influensa och bältros tas det alltså med två separata sprutor, men vid samma tillfälle.
Läs även: Ett nytt vaccin mot bältros med högre skydd testas.
Kommentarer