Behandling av bältros

Bältros behandlas i ett tidigt skede med antiviral medicin som bekämpar virusets spridning, därefter behandlas oftast endast smärtan, med olika typer av smärtlindring.

(Ett nytt fönster öppnas)

Behandling av bältros

Självbehandling av bältros

Har man haft oturen att drabbas av bältros bör man i första hand försöka att undvika infektioner genom att inte klia på blåsorna och den irriterande huden. God hygien är också en del av behandlingen i hemmet, och kan ibland vara lite problematiskt och smärtsamt om man har oturen att drabbas av ett allvarligt virusutbrott. I dessa fall bör man uppsöka läkare för att få hjälp, med att minska både smärtan och inflammationsrisken.

För att minska smärtan på huden själv kan man bland annat använda receptfria mediciner som ger lokalbedövning i form av kräm, som man försiktigt smetar på huden, eller vanliga värktabletter som innehåller paracetamol. Enligt vårdguiden kan det dessutom vara bra att täcka blåsorna med ett luftigt förband.

Vid smärta som receptfria läkemedel inte klarar av

Fungerar inte detta, eller om du har en lite allvarligare bältrosutbrott med smärta som inte receptfria läkemedel kan få bukt med, ska man kontakta läkare, som kan skriva ut lämplig medicin. I första hand, är det starkare värk- och antiinflammatoriska tabletter, men ibland krävs även medicin som används vid depression och epilepsi. Dessa används inte som man först kan tro, för att man psykiskt ska klara av smärtan, utan för att blockera nervsignalerna från att skicka vidare smärta till hjärnan. I de mest extrema fallen används även morfin och nervblockadmediciner.

Diagnos och undersökning av bältros

Ibland kan det vara svårt att veta helt säkert om det är bältros man har fått. Då kan man behöva åka till vårdcentralen för att låta en läkare se efter om utslagen och de olika symtomen stämmer överens med bältros. Har utslagen uppkommit brukar man nästan aldrig ta några övriga prover, då det är ganska enkelt för en läkare att endast fastställa en diagnos, endast med en beskrivning av symtomen tillsammans med blåsornas utseende. Vill man vara extra säker, kan man skrapa av en bit av blåsorna, på det rödstickande området för att ta ett virusprov och fastställa diagnosen helt säkert.

Har man ytterligare besvär, så som bältros i ögat eller någon annanstans som kan vara problematiskt kan man kontrollera området i ett mikroskop för att se om till exempel hornhinnan skadats.

När ska man söka vård?

Är man 50 år och äldre, eller har ett försämrat immunförsvar, rekommenderar vårdguiden att man bör kontakta läkare vid misstanke om bältros. Man bör även kontakta läkare, oavsett ålder, om man har utslagen i ansiktet, känner sig väldigt sjuk, eller upplever en svår smärta. Läkaren kan då bestämma, beroende på hur tidigt i sjukdomsförloppet det är, och hur utbrottet ser ut, hur man bör fortsätta behandling. Ibland sätts då en så kallad antiviral behandling till. Det är en läkemedel som hämmar virusinfektionen. Dock måste den sättas igång senast 72 timmar efter visuella symtom, så som utslag.

Vid minsta misstanke om bältros kan man ringa sjukvårdsupplysningen eller uppsöka vårdcentral. Däremot bör du alltid, enligt Vårdguiden, söka vård hos vårdcentralen omgående om du:

  • är 50 år eller äldre
  • har nedsatt immunförsvar
  • misstänker att du fått bältros i närheten av ögonen
  • om blåsorna dyker upp även utanför det röda området

Virushämmande behandling (antiviral)

Antiviralbehandlingen pågår i ungefär en vecka och brukar vara i tablettform. Att dricka mycket under behandling är viktigt, då eventuella biverkningar då minskar. Några av de vanligaste biverkningarna är magsmärtor, diarré, kräkningar och huvudvärk. Risken för dessa biverkningar ökar om njurarna inte fungerar optimalt, och det är just därför det är viktigt att dricka tillräckligt med vätska. Detta gäller speciellt äldre som ibland kan ha en försämrad njurfunktion. En antiviral behandling mot bältros kan ibland, men väldigt sällan även ge biverkningar som, hallucinationer, förvirring och att vakenheten påverkas negativt.

Vid extra svåra fall och komplikationer

Är man gravid, har en sjukdom som ger dåligt immunförsvar, eller får bältrosutslagen i ansiktet, blir sjukdomen lite mer krånglig och allvarlig. Hos personer med bältros i ansiktet kan bältrosutslagen påverka och skada hornhinnan så en extra behandling krävs, och har man ett försämrat immunförsvar kan man ibland bli tvungen att få sjukhusvård.

När en gravid kvinna får bältros finns det ingen extra risk för varken barnet eller mamman. Barnet har redan fått antikroppar mot viruset från tillfället då mamman hade vattkoppor och blir därför inte sjuk, och när det gäller mamman spelar graviditeten ingen större roll för hur bältrosutbrottet kommer utvecklas. Däremot är det viktigt för gravida som inte haft vattkoppor att undvika eller vara försiktig i kontakt med personer med vattkoppor och bältros. Det gäller då främst i slutet av graviditeten då det medför en stor risk för barnet att födas med vattkoppor. För att motverka komplikationer blir man då tvungen att ge barnet antiviral, och ibland även immunglobulin.

Behandling av Postherpetisk neuralgi (nervsmärta)

Postherpetisk värk, är smärta i nerverna som ibland kan vara extremt jobbigt och påfrestande och dröja sig kvar under en lång tid, ibland i flera år. Som behandling av postherpetisk neuralgi används bland annat en kräm med extrakt från chilipeppar. Ämnet påverkar nervcellerna som leder smärtsignalerna i ryggmärgen och lindrar på så sätt nervsmärtorna. Man kan dessutom få akupunktur, antidepressiv medicin och epileptika som blockerar en del av smärtsignalerna att skickas vidare till hjärnan från nerverna. Även klassiska värktabletter med paracetamol används.

Duscha med bältros

  1. Justera duschhuvudet så att vattentrycket minskar. Detta är en enkel försiktighetsåtgärd för att minska risken att vattnet kommer i ett hårt tryck och skadar området vid bältrosblåsorna.
  2. Enligt Patient UK kan man dessutom applicera det aktiva ämnet Lidokain på huden, ungefär en timme innan du duschar. Ämnet finns bland annat i Xylocain och är ett lokalbedövande medel som försämrar nervernas förmåga att skicka smärtsignaler till hjärnan.
  3. Duscha i kallvatten. Kallt vatten hjälper till att döva smärtan du får av bältros.
  4. Använd kylbalsam efter du duschat. Det kan dels minska smärtan, och dels återfukta huden, vilket gör den mindre torr och irriterad. Blir huden torr kan den dessutom börja klia lite, och det kan vara svårt att låta bli att klia på området.
Publicerad:
Uppdaterad:
Skribent: Niklas Johansson
Källa: Netdoktor, 1177, Patient UK, Bältrosguiden

Kommentarer

  1. Har fått bältros, värk framförallt på nätter runt höft o rygg. Var o träna börja värka mycket runt höfterna efter som en kraftig träningsvärk fast värre… Är det ok att träna? Typ förvärrar man symptomen?
    Utökar man det onda området när man tränar?
    Är det ok med massage, men självklart inte tunt området men axlar o ben tex?
    Många frågor men tacksam för svar

    1. Hej Ilsa!

      Enligt vårdguiden är dödsfall vid vattkoppor en extrem ovanlighet, och de flesta dödsfallen i Europa sker hos barn. Däremot blir vuxna sjukare än barn när de blir smittade av vattkoppor, med bland annat fler utslag och klåda. Det tar dessutom längre tid för vuxna att tillfriskna.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *